esni

Ni kanske kommer ihåg att jag igår skrev ett inlägg där jag jublade över att ha överlevt. Jag tar tillbaka allt. Smärtan jag känner i min vänstra (tyvärr inte högra "åh nej, jag kan inte jobba för jag har så ont i högerarmen och jag är högerhänt) är så hög att jag nog skulle föredra att dö. Katrin önskar säkert samma sak eftersom jag hela dagen har frågat med (vad jag har trott är) en ynklig röst: "Katrin, kan du hjälpa mej...?" om de lättaste sakerna, som att ta på sej jackan t.ex.

Vi har iaf slutat nu och jag sitter här i köket hemma. Jag hade tänkt att träna och städa heeela eftermiddagen - men tyvärr, jag kan inte, det gör för ont. Himla synd.

Hejdå.