esni

När vi var i Stockholm i fredags sätte mamma ihop några ord som blev en mening som inte så ofta yttras: "Kom Ester, jag vill köpa en sak till dig!". Den chocken, jag vet! Jag kan knappt tro det själv. Men hursomhelst. Mamma drog (haha) med oss in till en affär som heter Happy Socks, som bara säljer (trot eller ej) strumpor. Jag var i paradiset, typ. Jag fick välja ett valfritt par, och det var lättare sagt en gjort. Tillslut valde jag, och oj vad man ser att det är mina strumpor.

Om ni som tror att ni kommer få se hur strumporna ser ut just nu, kan jag säga att ni har fel. Jag visar dem en annan dag. (Och nej, det är inte för att jag verkligen inte orkar lägga ner energin på att fota och ladda upp, utan för att jag gör som alla andra modebloggare (nämligen cliffhangrar skiten ur er).) Jag förstår att denna cliffhanger är näst intill oooooolidilig för er, mina kära läsare, men livet är jobbigt ibland.

Och till er som tänker "vad var meningen med ett 100 mil långt inlägg som handlade om ett par strumpor, och knappt det?" så vill jag säga: jag har ingen aning.

Peace.